Denna natt kommer jag inte kunna sova,
jag kommer inte kunna blunda utan att gråta.
varje gång jag blundar, ser jag dagarna då allting varit bra.
Jag ser mig själv le ett äckta leende och jag är lycklig.

Denna dag har varit en av de värsta i hela mitt liv.

Jag gråter på nätterna, kanske för att ingen ska se hur svag jag är.
På dagarna spelar jag glad, och ger mina vänner en kram.
Det värsta jag vet med folk är de som kollar sina vänner i ögonen och ljuger.
Så varför gör jag det?
Alltid när man svarar "Dåligt" eller "Inte så bra!" på frågan "Hur mår du?" så kommer alltid den hemska följdfrågan "Varför?"
Denna frågar vet jag inte vad jag ska svara på,
Ska jag säga sanningen, öppna upp mig helt på plats och säga hur det ligger till?
Eller ska jag rycka på axlarna "Äh det är inget viktigt!"
Vad är egentligen enklast och bäst?

Snart ska jag blunda och se mig le lyckligt, medan jag i sängen känner de salta tårarna rinna på mina kinder.
Snart ska jag blunda för att vänta in en ny dag då jag spelar glad, och ger mina vänner en kram.