Idag räddade Pappa mitt liv.

Vi va hos soc hos den trögaste tant jag varit med om hon upprepade en massa saker hela tiden, lyssnade inte och snackade som om hon sov.

vi satt där och pratade om varför jag inte hade nånstans att bo, vart vi bodde nu, varför jag inte bodde hos mamma, hur jag mådde osv

Sa som det var att pappa hade skulder, att hans brorsas tjej tog tillbaka lägenheten, att jag bor nu under en tid hos mormor o morfar, att jag inte bor hos mamma för jag vill inte byta skola och att jag mår piss just för att jag inte har nån permanent plats att bo på.
Då snackar hon om att vi måste skynda oss på med att fixa lägenhet och massa sånna saker och sen att hon inte kan hjälpa oss med det, MEN att det enda då kommer bli en utredning med mej om hur jag mår,
Jag fortsatte att säga "ge oss en lägenhet så kommer jag må bättre på engång." Men hon sa att det inte går men att hon endå måste fortsätta samtala med mej och pappa.

Till slut kom tankarna igen, vet inte vart dom kom ifrån men jag kände bara hur mitt hjärta tynade bort och försvann
Jag kände hur tom jag blev,
Allt såg bara så fruktansvärt tomt ut
Känndes som om det här inte skulle gå nå bra, ALDRIG bli bra.

Då kollade pappa på mej och sen på henne och sa
"förut när vi inte hade nånstans att bo så frågade hon mormor o morfar och mamma om hon kunde bo hos nån av dom, och det är ju fruktansvärt för nått barn att kännas som om ingen vill ha henne"
Ni kankse inte hör det lika kännslit som jag, men det är en jävla kärleks mening av pappa som är menad till mej
Kändes underbart att höra denna mening och det räddade mej kan jag säga.<3<3




På kvällen efter mycket om och men så åkte vi ifrån soc och ut till farfar för att grilla och ha kul
Och det kan jag lova er om att vi hade
Farbror Mikael va där farmor o farfar och pappa o jag

Vi grillade lite först snackade skit, och tro det eller ej men jag babblade på som fan x)
Micke snacka en massa med mej och det var skit kul
Det blev ännu roligare när pappa och Farbror började terra farmor

Hela den kvällen va helt underbar och jag bara längtar tills jag bor hos pappa och kan umgås mer med dom.




Senare på kvällen när jag kom hem igen och mormor kom och mötte mej i dörren
Och vad är det första hon frågar? Jag lovar ag hann inte ens av med skorna innan den jävla fitt frågan som förstörde allt igen kom
"Om ni inte hittar nån lägenhet till sommarn vad gör du då? då måste du flytta till mamma va?"

Och det enda jag tänkte va, vi kommer hitta en lägenhet för att flytta till mamma är inte ett alternativ för mej,

Aja slut för mej skiter i det hära, orkar inte med nånting, bara jobbigt att snacka om det och så kommer det bli ännu mer snack om det nu när soc är med, MEn endå kan dom inte göra nåm, så jag fattar inte vad dom ska ha med mej att göra.

Men men, Livet suger iaf

//Carro