Mitt liv var bra, tills mamma och pappa skillde sej,
Jag började fråga varför?
Varför skillde dom sej? varför gifta sej om det inte varade för evigt?
Varför skaffa barn om man endå kommer skada dom med brustna hjärtan?
Jag frågade hur pappa kunde vara så dum och bara dra sin väg

Mina frågor tog aldrig slut

Jag flyttade till pappa, jag blev mobbad i skolan, och frågerna fortsatte;
Varför skada den som redan ligger ner?
varför få en att må sämre än den redan gör?
Varför kasta ord för att få en att gråta?
Varför vara taskig för att få respekt?

Frågorna vimmlade i mitt huvud

Vi flyttade, jag till mormor o morfar pga pappa's tjej.
Hur kan man tro på de som ljuger?
Hur kan man ljuga för att få nån att hamna i trubbel?
hur kan man ljuga om nått som kan få en annan i fängelse?
Hur kan man ljuga, även fast man vet att det kommer tillbaka på en själv?

Snälla få frågorna att för svinna

Bor med pappa och hans underbara nya tjej; frågorna försvinner ej;
Hur kan man säga nej, till boende till sin egna dotter?
Hur kan man vara så dum mot sin egna familj?
hur kan man vilja nån illa som man haft kontakten med i 15 år och är bunden till i hela livet?
Hur kan man ljuga inför de som sätter ditt öde på plats?
hur kan man vilja sin egena familj illa?

Snälla frågor bli svar

Frågorna slutar aldrig,
Det finns allit inne i tankana.
De kommer alltid göra det
Även om vi vill eller inte,
Det kommer inte sluta
Jag har haft dom i många år,
Och jag har inte vant mej än.

Den sista frågan vi funderar över;

När kommer svaren?!