Pappa och jag har varit hemma samtigit i snart 40 minuter bara och redan har han skällt på mig för någonting jag inte har gjort!

Jag är så jävla trött på det här dårhuset!

Det är alltid jag som tar saker, även fast jag har lika själv, men visst är det jag ändå!

Sen så har han inte frågat mig hur det gick på kvartsamtalen i skolan, han frågar aldrig nått hur de går med min utbildning, hur jag mår, vad jag har gjort eller vart jag har varit!

Gah jag blir så besviken och ledsen på pappa att han aldrig kan bry sig lite, ge några betydelsefulla ord till mig!

Vi har bott här i snart 2 år! Och han har aldrig pratat allvar med mig och fått mig att känna mig älskad!

Jag orkar verkligen inte bo här längre!

Jag har till och med gett upp med att fråga om vi ska flytta till nå större för de händer ändå aldrig.

Och att flytta till studentbostad utan jobb funkar inte, billigaste hyran ligger på 3800 och de enda bidrag jag kan få från försäkringskassan är 1100 så det går inte, men jag kan fan inte bo här.

Jag gråter nästan varje dag, Jag klarar verkligen inte av det här!