Jag fattar inte varför jag ger med mig och försöker om på nytt att göra allting bra igen.
Nu ger jag i alla fall upp!

Pappa Frågar mig varför jag är sur,
Jag är på väg och svarar men innan jag hinner
Så skriker han på mig att jag inte svarar!?

Jag förstår mig inte på han!
Han känner mig inte och jag undrar om jag verkligen känner han.

Jag tror jag ska skriva en bok "En pappa till främling!"

Som denna gång, (små sak jag vet, men flera små blir en stor)
Jag frågade vad vi skulle äta
Falukorv fick jag till svar
Jag frågar då, sen när jag åt falukorv.

Pappa blir så klart sur för att maten aldrig duger även fast jag ätit den förut, vilket inte är sant!
Jag försökte förklara att jag inte alls gillat de förut och ätit de då!

Men det var då han avbröt mig!

Jag är så jävla trött på det här!!!

Varför bo med någon som inte verkar vilja veta av mig, eller känna mig!