Idag var det musik första timmen och vi skulle lära oss att dirrigera(stava?) en kör.
Jag ville verklige inte göra det.
Men innan jag han tänka stog jag framför klassen än då och visftade med armarna :p
Erik våran lärare sa att det var bra och jag är as glad att jag gjorde det :D

Jag fick då se Sunshine bättre och det var som om alla runt om kring försvann när han stod framför oss och dirrigerade ^^

Golbarg  en vän här i skolan tror att jag är kär i denna kille, men lilla gumman det är jag inte.
Om jag är kär i han så är jag kär i hans yttre eftersom jag inte ännu har pratat med han.

Eftersom jag inte riktigt vågar prata med han så vet jag inte om jag verkligen vill det.
Jag kommer bara göra bort mej och då kommer jag väl aldrig våga kolla på han igen :o

Puss och Kram, Kära barn!  <3