Psykolog!

Jag hatar verkligen att bo hemma!
Jag funderar starkt på att gå till psykolog igen, de på ungdomsmottagningen tycker verkligen att jag ska göra det. Men jag har en kännsla av att det bara kommer bli värra om jag pratar om det, för då blir det lixom verklighet. Nu kan jag försöka blunda för allt och hoppas på det bästa.
Men att allt bara blir värre och värre är ju inte heller nå bra.

Jag vette fan vad jag ska göra!
Ska jag prata om det?
Eller ska jag dölja det jag känner och vad som händer?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0